lucia
Hade glömt hur mysigt det faktiskt är med Lucia. Var på Willes luciatåg på skolan igår och attsinngen vad fina dom var. Gullpluttar. Vi hann precis åka hem innan Ivar kom och knackade på dörren. Är jag hemsk för att jag seriöst älskar när det stormar? Det är ju så fruktansvärt mysigt! Känner likadant när det åskar. Hela huset skakar och det mullrar och bara mmmm!
Förresten, så är det julkonstert i Undersåkerskyrka på söndag så kom och kolla då! Masa er upp ur sofforna för det blir ingen riktig jul för er som missar denna asfeta konsert. Ni väljer.
onödigt inlägg
Hejsan svejsan.
Sitter för tillfället på pappas kontor och har mig. Har inget roligt att förtälja för er egentligen men skriver detta otroligt onödiga inlägg ändå. Känner mig onödig, hejdå.
jag klarar inte det här
jag kommer aldrig klara det här
bakslag
Skulle skriva ett inlägg om hur jag tänkte ta mig igenom den här kvällen och ladda upp några peppande låtar men det funkade inte, precis som allt annat.
Åååh, jag fattar inte, det är verkligen inte läge men ändå händer det. Jag vill så gärna men det går inte med såhär mycket motgångar. Och om ni inte har förstått det så har det ju hänt mer än krångel med bloggen. Små saker blir för mycket, allt blir för mycket. Jag som äntligen hade börjat försöka igen, tro och hoppas på att det kanske men bara kanske kunde bli bättre. Har jag fel? Är det därför jag känner såhär? Jag vet inte, blir så förvirrad och allting blir ännu svårare när hela huvudet snurrar.
Jag försöker flyga men när jag hoppar från kanten lossnar alla fjädrar och vingarna försvinner...
jag går sönder
Folk frågar ofta: men vad gör du på dagarna då? Jag svarar: jag tittar på tv. Men ärligt talat, jag gör så mycket mer.
Hela jag är så fruktansvärt skör just nu. Jag är som ett tunnt tunnt skal och innanför härjar allt hat, all panik och alla drastiska åtgärder som aldrig får komma ut, igen. Vad jag gör på dagarna är att försöka stärka det här skalet som ständigt brister. Jag pusslar och bygger, försöker komma på olika strategier att ta mig igenom dagen, veckan, månaden. Jag gör allt jag kan, allt i min makt, för att detta skal inte ska brista. Men så händer något. En konstig blick, en onödig kommentar, en tanke som tränger sig igenom och hela jag rasar. Skalet går i tusen bitar och jag får börja om från början igen. Samla ihop all ondska som nu får härja fritt. Så fort som möjligt mura in dom där tankarna som förstör mig, tränga in dom långt långt bak där dom inte borde synas eller höras. Och ibland går det inte. Ibland hinner jag inte. Tankarna tar över och när dom väl är ute i det fria blir jag maktlös. Allt det där förbjudna jag tänkt, nästan planerat, har nu fritt fram att utspela sig. Jag är så rädd, så fruktansvärt rädd, att det ska gå så långt igen, att jag ska misslyckas igen.
Det händer minst en gång per dag. Varje dag. Jag kommer inte orka för evigt. Det kommer komma den dagen när jag går sönder och inte orkar plocka upp bitarna och pussla ihop mig själv igen. Och den är alldeles för nära.
sakta men säkert
Hejsan svejsan.
Tänkte bara skriva en liten snutt. Jag mår helt okej för tillfället, i alla fall fysiskt. Det känns som att det går framåt med höften, såret läker och snart behöver jag inte ta blodförtunnande sprutorna längre. Men ärligt talat så går det sjuuukt långsamt.
Igår var jag på Tant Annas och träffade några kompisar, bland annat Louise som jag inte sett på en evighet! Vi pratade och flummade på och det var en lyckad kväll. Idag har jag varit på gudstjänst om ekumenik. Det var faktiskt (ja, jag trodde det skulle bli ganska tråkigt) jätte intressant och jag är så glad för att vi har en sån mysig kristen församling här där jag bor. Fin lovsång och go gemenskap. Nej, kan bara beskriva det som väldigt väldigt mysigt!
beställt
Tog mig friheten och klickade hem tre skal till min lilla samsung igår kväll. Vad tycker ni? (spelar egentligen ingen roll, har redan beställt dom och jag tycker dom är asfina men frågar för trevlighetens skull)
tecknat
Hejsan svejsan
Livet går ganska långsamt just nu. Försöker få tiden att gå snabbare med pyssel av olika slag men det slutar ändå med att jag ligger bänkad i soffan med en massa serier rullande på tvn. Men jag ska inte klaga! Är bara så less. Borde egentligen duscha men orkar inte, orkar inte resa på mig och hoppa upp för den låååånga trappen. Så istället fortsätter jag forma min egna lilla grop i soffan och tittar för tillfället på tecknat på Cartoon Network. The Regular Show, Andventure Time och The Amazing World of Gumball. Tänk vad tecknat är underskattat.
hemma igen
Nu är det gjort! Känns helt overkligt. Har väntat på det här så länge och nu är det äntligen gjort. Alla som läser nu kanske inte vet vad som har "hänt" eller rättare sagt varför jag var tvungen och operera så tänkte ta det i samma veva som jag berättar lite om min sjukhusvistelse.
Jag upptäckte för ungefär ett år sen att jag har dysplasi och artros i båda höftlederna. Jag har haft ont i hela mitt liv men har lärt mig att hålla ihop och kämpa på ändå. Lite benont dör väl ingen av. Dessutom så visste jag inget annat. Jag trodde att alla barn fick störtont i benen efter en dag på stan eller några åk i skidbacken. Det var inte förrän efter mitt första besök på Sweden Rock Festival som jag började undra om det verkligen skulle vara så. Först trodde jag att höfterna bara var utslitna efter den intensiva helgen men det gick aldrig över. Sen des har jag fått ondare och ondare och förra hösten fick jag till slut röntgen tid. Bilderna visade att jag har dysplasi, som man kan säga är att höfterna är senutveklade, bäckenet är liksom för kort och täcker inte höftkulan som den ska. Med dysplasin fick jag även artros som är en slags slitning på höftleden. Nu har gått med den kunskapen i ungefär ett år och nu även fått ena höften fixad. Det är "bara" en förebyggande operation så trots att jag gått igenom allt sågande och spikande som kommer jag troligtvis få byta ut höftkulan till protes men efter båda operationerna är gjorda så blir det kanske vid 50 års ålder istället för trettio, plus att nu slippper jag förhoppningsvis ha ont ett tag framöver.
I tisdags förra veckan åkte jag ner till huvudstaden med nattåg tillsammans med min kära moder. Vi snurra runt på Hötorget några timmar, småshoppade lite och fikade, innan vi åkte ut till Karolinska i Solna. Sen fick vi vänta, vänta och vänta lite till. Sådär som det brukar vara på sjukhus. Men dagen efter fick jag rulla in till operationssalen och få min högra höft justerad. Efter det hände det massor. Jag fyllde min tv-kvot för resten av livet, fick billigt morfinpreparat → behöll ingenting i två dygn, rageade på all och alla, grät en skvätt, fick åka ambulansflyg till Östersund, hamnade på barnavdelning och spenderade bland annat några trevliga timmar i lekterapin. Men nu är jag hemma! Och det känns förjävla bra alltså.
snart så
Nu är det nära. På tisdagkväll åker jag ner till el stockholmo och sen blir det grey's anatomy in real life. Det ska bli så otroligt skönt med miljöombyte även om jag bara ska ligga på sjukhus där nere. Är så trött på allt, vill bara flytta till London, jobba som musikalartist, köpa massa sneakers och böcker och dricka gott te i ett sittfönster. Så är det.
stuga i skogen, huhuhuuu
Tjänna tjänna, är ju bra på det här ja. Kommer och går och blggar när jag känner fört. Men det är väl så livet funkar? Man lever lite när det känns okej och det jobbiga hoppar man över. Jo, man kunde ju önska det va.
Idag har jag varit till staden fram och tillbaka, ska faktiskt bli skönt att slippa åka dit tre gånger i veckan även om det är pågrund av operationen. Nu ska jag göra armband ch titta på skräckis. Thor och Dr. Avery i en och samma film, kandet bli bättre?!
Harry Potter
Idag har jag lärt mig att sy på en knapp. Den ni.
Ikväll åker jag iväg till staden för att plöja Harry Potter-filmerna med mina gonissar. Hahaa, får se hur långt vi kommer... Så just nu håller jag på att packa. Och det märks ju. Jag är fan sämst på att packa.
Jag trodde det här inlägget skulle bli längre men det blev det inte. Aja. #yolo #swag #seeyoulateralligator
ÄNTLIGEN
NI INSER INTE HUR MYCKET JAG TYCKER OM DENNA DAG, IDAG ÄR EN BRA DAG, IDAG ÄR EN BÄST DAG OCH DÄRFÖR TÄNKER JAG SKRIVA HELA DETTA INLÄGG MED AKTIVERAT CAPSLOCK, SÅ JÄDRA BRA DAG ÄR DET.
OM FJORTON DAGAR SKA JAG ÄNTLIGEN FÅ OPERERA MIN SATANS HÖFT!!!!!!!!! DET ÄR VÄL INTE HELT FRISKT ATT SE FRAM EMT ATT LIGGA PÅ SJUKHUS EN VECKA, INTE KUNNA RÖRA PÅ SIG I EN EVIGHET OSV MEN JAG HAR VÄNTAT ETT FRICKIN HALVÅR PÅ DEN HÄR OPERATIONEN OCH TRODDE ATT JAG SKULLE FÅ VÄNTA ETT HALVÅR TILL MEN NÄHÄÄ DU! DEN HÄR GÅNGEN HAR JAG GUD PÅ MIN SIDA OCH HALLELUJAH FÖR DET!!!!!!!!
IDAG HAR JAG VARIT TILL ÅRE OCH TAGIT PROVER, DET GICK BRA → SPYDDE INTE, SVIMMA INTE, GRÄT INTE. KÄKA LUNCH PÅ BAHNOF, ÅT VÄRLDENS GODASTE GLASNUDELSALLAD SÅ HIMLA GOD SÅ NI INSER INTE OCH SEN DEN KLADDIGASTE BROWNIEN JAG NÅGONSIN SETT, DEN VA HIMMELSK DEN MED. SEN LÅNA JAG FJORTON PYSSELBÖCKER OCH NU HAR JAG NYSS SKUMMAT IGENOM DOM. BRA VA DOM, BRA BÖCKER.
TA DET HÄR INLÄGGET MED EN NYPA SALT ELLER SOCKER ELLER VAD FAN NI VILL, ALLT ÄR FÖRMODLIGEN ÖVERDRIVET TILL TUSEN MEN SKITSAMMA FÖR JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD OCH NÖJD OCH EXTAS OSV. TACK GUD, SATAN, GANESHA, BUDDHA OCH ALLT VAD DOM HETER. TACK MR DOKTOR WALLENBERG PÅ KAROLINSKA SOM SKA OPERERA MIG, OM DU INTE VAR EN GAMMAL ÄCKLIG GUBBE SKULLE JAG KYSST DIG.
jävla söndag
Hata söndagar. Idag har jag vart på gudstjänst med min bror, det var tråkigt för det är söndag. Jag har varit på bio med min andra bror, filmen var dålig men extra dålig för att det är söndag. Allting är dåligt och tråkigt och bajs för det är söndag. HATA SÖNDAGAR. Just nu tittar jag på skräckfilm och känner mig hjärtlös.
Förresten, nämde jag att jag hatar söndagar?
längesen
Det va ett tag sen jag skrev nu. Mycket har hänt. Eller inte. Beror på hur man ser på det. Allt går upp och er som vanligt. Mår helt okej, mår skit, mår toppen, mår bajs, mår vettefan.
Förutom det så har jag varit kreativ, lärt mig makramé → gjort ungefär tusen armband (typ 3 kanske?). Jag har frossat i satsumas och världens godaste surdegsbröd. Konstaterade just att jag skulle kunna bo på gatan bara jag hade råd att köpa detta underbara bröd varje dag. YUMMEY.
puss&bajs
edsåsdalen
Nu har jag inte skrivit på ett tag, ifall ni inte märkte. Har faktiskt haft fullt upp och haft lite *dundunduuun* roligt. I tisdags så for jag till Järpen på kvällen och var med på Credo efter åttahundrasjuttiosju evigheter. Det var så mysigt, även om jag var sjukt nervös innan, så fick kvällen ett jättebra slut. Åkte hem, var sjukt stolt över mig själv att jag äntligen vågat åka dit och återförenats med härliga vänner.
Sen igår kväll var jag ledare åt mina små scouts, dom är ju bara för söta! Snackade zombies och fick träffa en liten simmkompis som jag hade när jag sommarjobbade på simmskolan. Kom också fram till att renar är enhörningar. En häst med horn är en enhörning. Tänk vad man lär sig av små barn.
Idag har jag och mamma gått konststigen uppe i Edsåsdalen och kollat på alla finurliga konstverk. Det var jätte fint väder och det var skönt att komma ut. Fast det är skönare att vara hemma igen. Det är nog mest därför jag går ut om dagarna, för det är så himla skönt att komma hem igen.
höstmarknad
Hejsan svejsan. Idag har jag träffat min kära vän Frida och gått på Åre Höstmarknad. Blev många (o)nödiga inköp. Kameran fick följa med men det blev knappt några bilder. Det är en sån dag idag. En dag utan ork. Men förutom det mår jag relativt bra.
copperhill
Feel the fear and sad decree, keeps my fragile heart at beat.
Nu börjar jag om och kör igen. Jag menar inte bara med bloggen utan med allt. Nu tar jag tag i det här, skriver hur det känns och accepterar att det finns. Det har varit såhär länge nu och det går inte att låtsas som om allting är okej, för det är det inte. Så nu är jag ärlig, säger som det är även om det gör så fruktansvärt ont. Det finns ingen anledning att låtsas längre.