speaker
Idag har jag varit i Edsåsdalen och jobbat på skicrosstävling. Det var så mycket som var fint > vädret, människorna, engagemanget. Själv var jag speaker alltså prata i högtalaren vem som åker osv osv. Det var förvånansvärt kul, aldrig gjort det förut, men det är lätt värt att göra igen. Fick massa positiva kommentarer och kände mig faktiskt lite duktig.
Just nu är det mesta som händer såhär på utsidan bra. Jag träffar massvis av underbara människor, gör massa kul, driver igenom saker som jag länge sagt att jag ska göra. Men på insidan är det kaos. Det är som att allt det där roliga som händer inte kommer innanför mitt skinn för det är samma tomma ensamma känsla som fortsätter eka i min kropp. En hopplöshet är påväg sakta men säkert och jag är väldigt osäker på hur jag ska kunna hantera det den här gången. Och jag är rädd, jag är rädd att det inte kommer gå.
Kommentarer
Trackback